Sida:Nerikes gamla minnen 1868.pdf/222

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

214

ter och lägga i “julaftonsbränvinet”, så får man ett botemedel, som är osvikligt vid alla yttre åkommor.

Då upphemtas midsommarsdagg för att blandas i degen, när man bakar, så kan ingen taga “magten” (kraften) ur honom.

Midsommarsnatten bör “drakagods” helst sökas.

Vid en korsväg kan man få se sin blifvande fästman eller fästmö, om man tigande och fastande beger sig dit.

Detsamma kan man också få se, om man sofver på nio slags blommor, plockade under tystnad sedan solen gått ned.

Vill man eljest veta sitt öde under året, utväljer man midsommarsaftonen tre växande sädesstånd och knyter tätt under axen på hvardera en röd, en grön och en svart trådsände. Det stånd, som under natten skjutit längst i höjden, utvisar genom den påknutna tråden hvad som kommer att hända under året; då den röda tråden betyder giftermål, den gröna rikedom, eller ingen förändring, och den svarta döden.

Thorsdagen.

Thorsdagsqvällar äro framför andra bemärkelsetider. Läsningar och signerier böra då ske, ty då ha de bästa verkan mot trolldom.

Thorsdags- och Söndagsbarn tros framför andra kunna se gastar och spöken, men äro ock minst rädda.

Ingen bör på Thorsdag skära af sig naglarna, ty då ruttna fingrarna bort.

Ingen må hugga, ropa eller förrätta något “kringgöra” på en sådan afton, ty då får man ej ro under natten. Ej heller må någon se ut genom fönstret sedan det blifvit mörkt, ty då kan man komma att få se något, som man ej velat se, eller ock bli sjuk för lifstiden.

Thorsdagar och Måndagar må man ej ställa till flyttgille, ty då har flyttningen olycka med sig.

Elden.

Man får ej låta elden slockna i det rum, der ett odöpt barn finnes, ty då komma trollen och byta det bort. Äfven