Sida:Nerikes gamla minnen 1868.pdf/230

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

222

Hon må ej heller gå öfver en kullfallen gärdesgård, ty då får barnet ”fallsjukan” (fallandesot).

Ett barn, som födes, skall först omhöljas med något af modrens klädesplagg, om det är en gosse, och med en skjorta, om det är en flicka, så blifva de i älskog oemotståndliga.

Ett nyfödt barn må icke tvättas i vatten, som är intaget sedan solen gått ner. Finnes ej vatten till hands, må man hellre tvätta det i mjölk eller dricka.

Den första fattiga, som kommer till huset, sedan ett barn är födt, skall icke hafva mindre bröd än en hel kaka, på det barnet aldrig må sakna bröd.

Om barnet väges, så snart det är kommet till verlden, och sedan väges tre thorsdagsqvällar å rad, så växer det och förökas fort i vigten.

Badvattnet må ej slås ut, sedan det blifvit mörkt, utan hellre stå inne till andra dagen. När det uthälles, bör det kastas högt i vädret, så får barnet långt hår.

Vaggar man med tomma vaggan, så blir barnet skrikigt och otåligt.

Alla kläder ett barn bär, tills det får tänder, böra göras af gammalt, annars blir barnet ”öslitet” (sliter mycket kläder).

Man får ej stiga öfver ett barn, som sitter eller kryper på golfvet, utan att gå samma väg tillbaka, ty eljest stannar barnet i växten.

Lägges en bok på ett nyfödt barns läger, får det lätt för att läsa.

Ett barn får ej äta under det det läser, ty då blir det ”nödnimmet” (får trögt minne).

Man må ej gifva någon ”magtbiten” (sista biten) af det man äter, ty då ger man bort ”magten” (kraften) af hela måltiden.

Sitter man på ”huggkubben”, glömmer man snart alla visor.

Sås ärterna i nedan, så blomma de på en gång och sätta rik frukt; sås de i ny, blomma de hela sommaren och lemna dålig äring.