Och sjömännen kasta sina åror till att ro,
Skön jungfrun hon vrider sina händer uti blod,
För det hon skall till det hedniska landet, att förödas.
«Och kära I sjömänner, — I vänten liten tid;
Jag ser min fader komma; han håller mig så kär,
Han tager sina oxar och löser mig dermed,
Så slipper jag komma till det hedniska landet, att förödas».
Och oxar det har jag ej flera än två;
Med dem skall jag plöja, med dem skall jag så;
Du slipper ej komma till det hedniska landet, att förödas.
Och sjömännen kasta sina åror till att ro,
Skön jungfrun hon vrider sina händer uti blod,
För det hon skall till det hedniska landet, att förödas.
«Och kära I sjömänner, — I vänten liten tid;
Jag ser min moder komma; hon håller mig så kär,
Hon säljer sina gullskrin och löser mig dermed,
Så att jag slipper komma till det hedniska landet, att förödas».
Och gullskrin det har jag ej flera än två;
Det ena skall jag nyttja, det andra låta stå;
Du slipper ej komma till det hedniska landet, att förödas.
Och sjömännen kasta sina åror till att ro,
Skön jungfrun hon vrider sina händer uti blod,
För det hon skall till det hedniska landet, att förödas.
«Och kära I sjömänner, — I vänten liten tid;
Jag ser min syster komma; hon håller mig så kär,
Hon säljer sina gullkronor och löser mig dermed,
Så att jag slipper komma till det hedniska landet, att förödas».
Och gullkronor har jag ej flera än två;
Den ena skall jag bära, den andra låta stå.
Du slipper ej komma till det hedniska landet, att förödas.
