Hoppa till innehållet

Sida:Nordiska Essayer.djvu/129

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

122

starkaste personligheten, en övermänniska på sidan av gott och ont. I sin egenskap av kraftmänniska och i hela sitt yttre erinrar hon ju om Fredrika Bremers oförglömliga »Chère mère». I romanen säges att även Anna Stjernhök regerar sitt gods i stil med majorskan. Det visar att man alls inte behöver söka rätt på någon särskild modell till majorskan utan att en dylik kvinnogestalt funnits litet varstädes i våra landamären. Det är skäl att erinra om vilken utomordentlig roll husmodern har spelat i de svenska hemmen, kanske allra mest på landet, innan industrialismen och alla tekniska uppfinningar kringskurit hennes makt. Långt före kvinnorörelsen började sitt predikotåg satt husmodern på bond- och herrgårdar inne med en makt som var suverän. Hon härskade över visthusbodar, mjölk- och ostkammare, förde uppsyn över ladugårdar, medan mannen var ute på fält och åker, över barn och tjänstefolk, och blev den personlighet till vilken alla på gården sågo upp.

Blir nu en sådan härskarinna i tillfälle att styra och ställa med sju gårdar, medan hennes make sysslar med björnjakt, och är hon utrustad med ovanliga gåvor, blir hennes maktställning en sådan som majorskan.

Margareta Samzelius hette en gång i världen Celsing. I hennes enkla hem, en bondgård uppe i finnskogarna, härskade hennes mor med samma suveränitet som hon själv sedermera på Ekeby gård. Hur betecknande är det ej att hon härstammar från finnskogarnas region. I hennes person blir värmlandsidyllen till stor ödestragik, ty hon är en personlighet av verkligt tragiskt snitt. All den vildhet och