Hoppa till innehållet

Sida:Nordiska Essayer.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
41

den grekiska filosofiens botten, bekänner sig dess hjälte med själ och hjärta till den filosof, som för oss är inbegreppet av antikens mest nobla och djupa spekulation, Plato. Hans Alienus’ ledmotiv är Platos ledmotiv. Den fulländade människan var för den grekiska tänkaren den sköna människan. Formens, rytmens, harmoniens brister äro släkt med karaktärens och andens brister, av skalderna måste man begära att de i sina värk skapa en avbild av det goda … ja, det är en öppen fråga, om man inte skall förbjuda en arbetare, som ger det hus han bygger prägeln av sin egen formlösa, låga, bristfälliga karaktär, att över huvud befatta sig med dylika ting. Ungdomens uppfostran skall byggas upp på studiet av musiken, ungdomen uppmanas att vandra mellan välbyggda tempel och hus, ty hur än den naturliga begåvningen utfallit skall umgänget med konstens sköna skapelser oemotståndligt utöva sin välgörande invärkan på ungdomens lankar, anletsdrag, sätt att röra sig.

Den platonska skönhetsläran har redan en gång förut firat sin återuppståndelse i germansk dikt och omfattats med den modärna människans hela innerlighet och längtan tillbaka efter den platonska harmonien. Även för Goethe och Schiller är konsten och skönheten livets yppersta insats; hela kulturutvecklingen mäta de båda skaldefränderna efter den konst de olika folken skapat. Lika litet som Plato förfalla de någonsin till en ensidig esteticism, då deras åskådning går fram rätt ur deras erfarenhet, hos Goethe mer ur studiet av naturen, hos Schiller ur beröringen med kulturen, främst Kant filosofi. Med hjälp av en fri och skön mänsklighet ville de skapa