58
Tilly
(med en sträng blick, men kallt).
Jag icke heller sagt, hur fyllda källrar
och vackra tärnor kommo er till pass.
Jag är en Kyrkans krigare. Jag firar
min seger med tre stränga fastedagar,
och bytet tillhör nu, som förr, soldaten.
Pappenheim
(skämtande).
Herr General! Om jag ej svärja kan,
som ni, att ej min läpp har smakat vin,
och om jag icke afslår det qvarter,
hvars bostad pryds af några vackra qvinnor,
har segren dock ej hängt sin krans så högt,
att äfven jag ej nått den med min värjspets.
Tilly
(afsides).
En Hercules vid sländan! En Achilles
i sidenkjortlar! —
Pappenheim.
Har ni än beslutit
att gripa Gustaf än?
Tilly.
Min ställning är
för god, att öfvergifvas. Han må komma.
Det är så bättre. (Till Adjutanten.)
Nu en efterräkning
ifrån Neu-Brandenburg. (Till Pappenheim.)
Den äggar modet
hos tropparne. (Till Adjutanten.)
Utaf brigaderna
Chiesa, Blancart, Gallas, hvilka gingo
för lamt vid stormningen, hvar tionde
skall hänga.
(Adjutanten bugar sig, till tecken att han fattat orderna.)
Gratz, som kommenderat dem,
arkebuseras.
