Hoppa till innehållet

Sida:Nordstjernan1845.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

52

det räckte. Det är ju samma osed — förlät gunstigt! — som anmärkes om notarien Fjäder; han plägar strängt kriticera maten pä spisqvarteret, sedan han bara först riktigt ätit sig fullmätt.

— I alla fall, utlät sig borgmästarinnan Adelaide Gröning, rår ej vårt fattiga Bierköping för, att det ej är något Linköping, således ej ”ett litet Stockholm”, som kusin behagar kalla sin födelsestad. Hade det berott på våra önskningar, så skulle kusin gerna der fått bli qvar, och med tiden stiga upp ända till domprostinna. Men eftersom kusin nedlåtit sig till att blifva vår själaherdinna och äta sitt brödstycke af våra åkrar, så får hon låta sig nöja med de små nyheter och med det lilla goda vår fattiga stad kan bestå sig med. Vi hafva inga spektakler, inga regiments-konserter, inga stora baler, inga frimurare, inga högvälborenheter, ingen militär, om vi endast undanta en enda svala, vår löjtnant. Likväl saknar vårt Bierköping icke alla ressurser på passande societet för kusin, som är af adelig extraction; trettiosju adeliga damer (mest fröknar) och nitton prest-enkor, annat respektabelt folk att förtiga, tyckas vara ett temligen försvarligt antal för en stad med så ringa pretensioner som denna. Annars, hvad förnäma nöjen angår, så skulle väl ock en så simpel och borgerlig varelse som jag derom kunna säga några ord.

— Ja bevars! kusin har varit i Paris . . .

— Och, med förlof, der blifvit så tillsägande educerad.

— Och, Gu' bevars! i Rom och i Venedig och Gud vet hvar. Det är gamla nyheter, gamla historier, som vår goda borgmästarinna redan tjugu gånger haft godheten berätta oss. Kusin höll ju på — var det icke så? — att, på ett hår när, blifva lady, bara inte ett om varit i vägen. Men detta om lärer varit ett fatalt om; — man rår intet för, att man vet en smula derom.

— Liksom man hos oss försport en gnista om det sinnrika sätt, hvarpå kusin värfvat sitt beskedliga lamm; det är ju så fru prostinnan behagar kalla sin hederliga man? Men jag skyr disputer och viker frivilligt ur striden.

Härmed steg borgmästarinnan opp frän sin stol med en