Sida:Nordstjernan1848.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

58

eller reser hem, så säg honom, jemte det Ni framför min tacksägelse för den äran, han gjort mig, att sända mig sina böcker, att han skall låta öfversätta, hvad han skrifver, på Engelska eller Fransyska, ty i annat fall tillegna vi oss, såsom om han aldrig fanns till, som god pris, hvad han upptäcker eller utgifver i det aflägsna Sverige och på sitt lands föga kända språk. Er store Linné var ju länge mindre känd i Sverige, än i Europa, derföre att han på latin skref för den Europeiska allmänheten; och så gjorde i fordna dagar ju alltid Edra utmärkta landsmän, hvilka förvärfvat sig ryktbarhet. För all del bed honom derom; ty, enligt hvad jag hört berättas om hans arbetsamhet och hans ljusa åsigter, så kommer han att gå längre, än mången annan, och skall i en framtid värdigt representera Er nation inom vetenskapernas republik.”

Derefter frågade han mig, om jag var chemist eller naturforskare i allmänhet, hvarvid jag drog en djup suck, och svarade: ”Nej — jag är endast Soldat och egentligast Artillerist, som visserligen genomgått en examen i den ringa del af Chemien, som i och för detta erfordras, men som sedermera icke haft tid att egna min uppmärksamhet åt detta ämne, såsom icke egentligen hörande till min metier”. ”Säg icke så,” sade han hastigt; ”Ert yrke hvilar i många fall på chemien, och jag förmodar, att det skulle roa er att se en del af våra sednare upptäckter, hvilka dermed kunna hafva gemenskap. Se här, till exempel, skall ni få se effekten af den största galvaniska stapel, som finnes i verlden”. Han tog nu en ståltråd, tjock som en tretumsspik, hvilken stod i gemenskap med den der stora hyllan, hvilken, som jag nämt, omgaf hela salen, och hvilken jag trott innehålla en ofantlig samling böcker i qvartformat, rörande alla möjliga upptäckter i naturvetenskaperna, men som ej bestod af någonting annat, än galvaniska plåtar, stående i en fuktig ränna eller ho. Jag bekände nu detta mitt misstag, och leende sade han, att jag ej var den ende, som ansett den stora maschinen för en prydlig bokhylla. Men om ock en så stor samling böcker visserligen kunnat innehålla mycken visdom, så innehöll dock denna maschin, som han här med stor kostnad för Royal