39
Litet längre upp i dalen hafva soldaterna anlagt en liten täck trädgård, der, till följe af det kyligare och mera fuktiga klimatet häruppe, de odla nästan alla europeiska grönsaker, och med en egen hemlands-entusiasm visa på några små ekar, kastanjer, vindrufvor, askar, rosor och smultron, hemifrån hitflyttade, och hvilka här borta i Stilla Hafvet äro dem lefvande minnen från det kära hemlandet »la belle France». Hvad jag ofvan sagt om naturen, finner här ännu mera sin fulla tillämpning, ja här i dalens svalka och fuktighet var den om möjligt ännu mera yppig.
Jag kan icke tänka mig något ljufligare än när jag, trött af bergbestigandet, ström-öfvervadandet och genomträngandet af dessa täta busksnår, slog mig ned i en tät lund af bergbananer. Solen bröt med möda mellan de 2 till 3 alnar långa bladen, på hvilkas sammetsfina, saftfulla grönska och längs hvilkas kastanjebrunt glattade stammar dess ljus lekte i tusende färgskiftningar. Den ena kanaken efter den andra skymtade förbi, och upplifvade med sina ohöljdt vackra lemmar och sin tunga börda af röda fruktknippor på axeln den tropiska scenen. Min vägvisare gned hastigt eld genom att i ett stycke af den lätta Hibiscus tiliaceus idkeligt rifva fram och tillbaka med en pinne, tills en gnista flammade upp i det deraf bildade spånet; elden förökades genom torra blad, och nu stekte han åt oss bergbananer, som nedbrötos från klasarne öfver våra hufvuden. Dessa bananer äro nämligen en annan art än de söta nere på slätten odlade; de växa här alldeles vilda och bilda en alldeles egen region, vid 4—6000 fots höjd. Deras fruktsamlingar växa alldeles upprätta och sjelfva frukterna hafva en kortare, knubbigare form med rödt kött, och kunna endast ätas stekta, då de smaka såsom potates, och med en sås af salt vatten och kokosmjölk eller pomeranssaft ej äro att förakta, äfven af en äkta läckermun. Nu åt jag dem, doppade i saften af den här ymnigt växande ingefäran, som vår kanak afskaft och
