att någon kunde få lida för hennes skull. Det gjorde henne mycket ont, och hon svarade fru Grote: ”Om Ni träffar Lumley, så säg honom, att jag skall infinna mig på teatern nästa måndag.”
.jpg)
B. Lumley.
Ur »Remiscenses of the opera», London 1804.
Nu var all tvekan slut. Repetitionerna gingo raskt undan, och den 4 maj debuterade hon i Alices roll i Robert. Spänningen bland publiken var obeskrivlig. Man hade undrat och längtat så länge, och nu var allt verklighet. Entusiasmen bröt fram med en nästan elementär våldsamhet. Själva drottningen rycktes med i hänförelsen och kastade för hennes fötter den bukett, som låg framför henne i den kungliga logen.
Illustrated London News skrev efter debuten: ”En spänning, som nära nog saknar motstycke i teaterns annaler, har härskat med anledning af den svenska sångerskans uppträdande. De högsta för-
127
