Hoppa till innehållet

Sida:Norlind Jenny Lind 1919.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

1. UNGDOMSTIDEN.

(1820—41.)


Den 6 oktober 1820 i Mästersamuelsgatan n:r 40, Stockholm, föddes Johanna Maria Lind, dotter av fru Anna Maria Rådberg, född Fellborg, och Niklas Jonas Lind, ”bokhållare”, då sammanboende med modern.[1]

Det var ett i allo torftigt hem barnet uppväxte i. Bokhållare Lind hade ingen bestämd sysselsättning och kunde på intet sätt bidraga till familjens underhåll. Han var en glad 22-åring, som levde sitt liv utan tanke på morgondagen, sällskaplig, godhjärtad, icke oäven Bellmansångare — men utan varje möjlighet att föra ett ordnat, arbetsamt liv. Modern hade 1810 vid 18 års ålder gift sig med sjökaptenen Rådberg. Då äktenskapet blev högst olyckligt på grund av mannens dåliga karaktär, uttog hon skilsmässa efter 18 månaders giftermål och stod sedan alldeles utan existensmedel med en liten dotter, Amalia Maria Konstantia, att sörja för. Vid tiden för andra barnets födelse, 1820, bodde hon samman med nyssnämnde N. J. Lind och höll en liten skola för flickor, av vilka några även voro inackorderade hos henne. Bland dessa senare var även Louise Johanson, nio år äldre än andra dottern, vilken flicka längre fram

  1. Maria Holmström meddelar, att ”man har utforskat, att denne Lind inte var far” till J. L. Denna ”utforskning” har så vitt mig bekant aldrig skett, om man ej vill räkna hit Linderskölds små uppgifter, vilka så långt de kunna kontrolleras, ej visa sig vara annat än lösa hugskott. Tills en verklig forskning ådagalägger motsatsen, få HR:s uppgifter anses vara de autentiska. En minnestavla har uppsatts å det hus, Mästersamuelsgatan 40, där J. L. föddes, huvudsakligen genom det initiativ härtill, som tagits av red. Helge Sandberg. Drottningholm — Som en kurositet kan anföras, att 1855 en fru i Berlin utgav sig för att vara J. L:s moder. Jenny skulle, dä hon ännu var ett spätt barn, med moderns samtycke, av en svensk adelsman blivit förd till Sverige och där fått sin uppfostran och bildning. Se härom Ny tidn. f. mus. 217 1855. —

14