Hoppa till innehållet

Sida:Norlind Jenny Lind 1919.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

fristående. Jag behöfde undergå denna period af arbete och utveckling; jag hoppas den skall göra mig godt! Nu till det jag redan sedan sett och hört. Italienska operan är allt bra; Grisi sätter jag långt efter Persiani som sångerska, men hon är actrice, ypperlig ibland. Men hennes röst skrapar något emot väggarne numera, alldeles renons på smak och poesi är hon,

Elisa Rachel. Efter en tavla i Musikhist. Museet.
Elisa Rachel. Efter en tavla i Musikhist. Museet.

Elisa Rachel.
Efter en tavla i Musikhist. Museet.

det är säkert. — Persiani deremot! Hennes sång är smak från början till slut, man kan ej tänka sig något mer fulländadt, men intet tecken till känsla och tafatt actrice, dertill en ofördelaktig röst, något gäll, om man så vill, men jag begriper dock ej, hur hon kan med den rösten sjunga så gudomligt. — Lablache är ett geni. Och en röst!! Nå du himmelens gud! och en den mest fulländade akteur man kan se. Tambu-

49

4 — Jenny Lind.