Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/143

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

LUKAS, 8. mest. Och han sade till honom : Rätt dömde du.

Och han vände Big till 

kvinnan och sade till Si- mon : Ser du denna kin- na? Jagr kom in i ditt hus. Du har icke g:if vit mig vat- ten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hufvudhår.

Du har ic)ce kysst mig, 

men från den stund jag kom hit in har hon icke upphört att ifrigrt kyssa mina fötter.

Du har icke smoi*t mitt 

huf vud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.

Därför sÄger jag dig: 

Henne äro de många syn- derna förlåtna, ty hon äl- skade mycket. Men den, hvilken Utet förlåtes, han älskar litet.

Och han sade till henne: 

Synderna äro dig förlåtna.

Och de, som sutto till 

bords med honom, begynte säga för sig själf va : Hvem är denne, som ock förlåter synder?

Då sade han tiU kvin- 

nan: Din tro har frälst dig. Gå i frid.

KAPITLET. 

Jé»UM frmmttätler HkneUtn om $å- mtngtmamnen. Jetu moder och hr3der. Jotu» »tiUar en »form, (44) 1 Mos. IS. 5. (49) Matt. 9, 2 t M&rk. 2, 7. (60) Lok. 8. 48. 18,42. utdrifotr onda andar, botar en kvinna» blod{fång och uppväcker Jairi dotter. Ver». 4—15 Ev. S. Sexagesima. OCH därefter begaf det sig, att han vandrade från stad tiU stad och från by till by, predikande och förkunnande evangelium om Guds rike, och med ho- nom voro de tolf

och några kvinnor, som 

hade blifvit botade från orena andar och från sjuk- domar: Maria, som kallas Magdalena, från hvilken sju onda andar hade utgått,

och Johanna, hustru åt 

Kusas, Herodes' fogde, och Susanna och många andra, som tjänade honom af sina ägodelar.

Då nu mycket folk kom 

tillhopa, och de från den ena staden efter den andra gingro till honom, sade han i en liknelse :

En såningsman gfick ut 

till att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och vardt nedtram- padt, och himmelns fåglar åto upp det.

Och somt föll på hälle- 

berget, och då det hade gått upp, förtorkades det, ty det hade icke någon vätska.

Och somt föll mldt ibland 

törnena, och tömena väx-

(2) Matt. 27, 65 f. Mark. 15. 40 

f. Joh. 19, 25. (4) Matt. 13, 3 f. Mark. 4, 1 f .