Hoppa till innehållet

Sida:Normalupplagan (1911).djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

MATTEI, Herre, att våra ögon må öppnas.

Bå varkunnade sigr Je- 

sus öf ver dem och rörde vid deras ög^>n, och strax återflngo deras ögon sin syn, och de följde honom. .

KAPITLET. 

JestM rider in i Jertualetn, renar templet, /drbannar fikonträdet, tiU- »pSrjee om ein makt och beetraffar i Ukneleer Vifoeretepräetema och fariaéema. Ve». 1—9 Ev. 1 S. i Adrentet, V. lft-82 Htem. 1 ktg, i. 8. eft. TWttond., v. 28-31 Högm. 1 år». 11 S. e. Tref., v. 8S-i6 Hdgm. 2 iTg. 20 S. e. Tref. OCH nttr de nalkades Jerusalem och kommo till Betf age vid Oljeberget, då sände Jesus två lär- jungar,

sägande till dem: Gån 

in i byn, som ligger midt framför eder, och strax skolen I Unna en åsninna bunden och en fåle med henne. Lösen dem och f ö- ren dem till mig.

Och om någon säger nå- 

got åt eder, så skolen I säga : Herren behöfver dem: och strax skall han släppa dem.

Men allt detta skedde, 

på det att det skulle full- bordas, som var sagdt ge- nom profeten, som sade :

»Sägen till dottern Sion: 

%1 Mark. 11, 1 f. Luk. 19, 29 f. Joh. 12, 12 f . (6) Es. 82, 11. Sak. ä." ■'—■"- ?i 9. (9) Ps. U8, 26 £. _Matt. 23, Se, din konimg kommer till dig, saktmodig och ri- dande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle I »

Och lärjimgame gingo 

bort och gjorde såsom Je- sus hade bef alt dem ;

och de förde åsninnan 

och fålen till honom och lade sina kläder på dem, och han satte sig däruppå.

Men de flesta bland fol- 

ket bredde sina kläder på vägen, och andra skuro kvistar af träden och strödde på vägen. O Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: Hosianna Davids son I* Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn I Hosianna i höjden.

Och när han kom in i 

Jerusalem, kom hela sta- den i rörelse och sade: Hvem är denne?

Men folket sade: Denne 

är Jesus, profeten från Nasaret i Galiléen.

Och Jesus gick in i 

Guds tempel och utdref alla dem, som sålde och köpte i templet, och stötte omkull växlames bord och duf vomånglames säten

och sade till dem : Det 

ärskrifvet: »Mitt hus skall kallas ett bönehus» ; men I (12) 6 MoB. 14, 25. Mark. 11, 15 f. Lak. 19, 45 f. Joh. 2. U f. (13) E8.5«,T. Jer. 7, 11. . (U) Matt. 2, 23.

  • D. &. Hjålp, eller gi seger &t Davids son ! Se Pft. 118, 2S, 96.

50