Hoppa till innehållet

Sida:Norrtullsligan 1915.djvu/114

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

108

kontorist speciminerar utmärkt för äktenskapet. Mycket bättre än som familjeflicka. För familjeflickan är vanligen ett litet våp.

— Och du har hunnit så långt i livet och vet inte, att det är sådana männen sätter högst, sade jag för att retas. Vet du inte, ditt lilla nöt, att männen älskar kvinnor, som icke har förstånd att stiga på spårvagnen på rätt sida eller lära sig övergångar och att polettera sina reseffekter?

— Det är inte precis min erfarenhet, sade hon med ett litet hemlighetsfullt leende, som gav mig anledning att tro, att något verkligen höll på att hända. Jag höll på att fråga, men tänkte: jag får väl vetat sedan.

Så vek hon omigen plötsligt av från ämnet:

— Var din kusin dyrbart inkapslad?

— Du talar som om hon vore ett halvt gram aspirin, svarade jag. Jo, det kan du lita på! Lägg ihop alla våra löner för den här månaden, så får du ungefär hälften äv vad kapseln kostade.

— Var hon rörd?

— Ja, sade jag, i en förtjusande näsduk, som varit min mormors. Var inte det oförsynt? Naturligtvis skulle jag ha ärvt den. Jag tänkte på det under hela vigseln.

— Att du inte blygs att tala om det, sade Baby. Var det fin mat? Drack du mycket