30
uppe med mig. Men de trodde inte du rådde för det, för det är inte så gott att haffa en karl, när man inte är en mässingshäkta.
— En — vad för något?
— En jänta med storkovan, begriper du inte det?
Putte, Putte! Av barnen får dårarna höra sanningen.
Jag tror, att Ligan förstår, att jag sliter en smula ont i början, som Eva förutsade. Ingen säger något, men de är alla så vänliga. I kväll, när jag kom hem, satt Eva på golvet med Fröding i handen och vaktade spritköket. Det skulle bli extra kaffe, och jag tror, att det var lite för min skull. Här är kommunismen genomförd i praktiken. Allt mitt är Ligans och tvärtom, och den som händelsevis är stadd vid kassa hjälper med glädje de andra, om de icke är det. Och det är de i allmänhet inte. Vi är fattiga men stolta.
— Låt oss tala litet illa om vår nästa, sade Eva, då kaffet var färdigt.
— Nej, sade jag, låt oss i stället tala om våra chefer. Hur är det med din, Eva, är han inte — —?
— Kär i mig, jo visst! Det är en egenhet hos mina chefer. Jag har varit på alla möjliga kontor, men nästan överallt har det varit någon, som velat kyssas i nacken. Så tog jag då det