42
9.
De tre prinsessorna i Hvitlandet.
Det var en gång en fiskare som bodde nära invid
slottet och skaffade fisk till kungens bord. En dag, då
han var ute för att fiska, fick han platt ingenting; han
måtte bära sig åt hur han ville, och meta och stimma,
så fastnade icke så mycket som ett ben på kroken; men
då det led långt fram på dagen, dök ett hufvud upp
öfver vattnet och sade: ”Får jag det som hustrun din bär
under bältet, så skall du få fisk nog.” Mannen svarade
genast ja, ty han visste icke af att hon var fruktsam.
Sedan fick han fisk den dagen, må tro, och det så mycket
han ville ha. Men då han kom hem om aftonen och
omtalade huru han hade fått all fisken, började hustrun
jämra sig och gråta, och bad Gud trösta sig för det löfte
mannen hade gifvit; ty hon bar ett barn under bältet,
sade hon. Det blef snart omtaladt uppe på slottet, att
hustrun var så bedröfvad, och då kungen fick höra det
och fick spörja orsaken dertill, lofvade han att taga
barnet till sig och se till att han kunde rädda det. Det led
medan det skred, och då tiden var inne, födde hustrun
ett gossebarn; det tog kungen då till sig och uppfostrade
det som sin egen son, till dess gossen var vuxen. Då
bad denne en dag att han skulle få följa med sin fader
ut och fiska; han hade en så innerlig lust till det, sade
han. Kungen ville ogerna tillåta det, men slutligen fick
gossen sin vilja fram; han följde med fadren, och det
