Hoppa till innehållet

Sida:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
54
HVAR TYCKER BÄST OM SINA BARN.

och kommer det bara regn snart, så tror jag nog att det kommer bra upp.” — ”Galen är du och galen blir du, så länge du lefver,” sade mannen; ”men det kan nu vara detsamma, ty de andra äro icke likare än du.”





12.

Hvar tycker bäst om sina barn.


En skytt gick en gång i skogen; så mötte han myrsloken. ”Käre vän, skjut icke mina barn!” sade myrsloken. ”Hvad är det för några som äro dina barn, då?” frågade skytten. ”De vackraste barnen, i skogen gå, äro mina,” svarade sloken. ”Jag får väl låta bli att skjuta dem då,” sade skytten. Men då han kom tillbaka, hade han i handen en hel knippa myrslokungar, som han hade skjutit. ”Ve, ve! hvarför sköt du barnen mina ändå?” sade sloken. ”Voro de dina, dessa?” frågade skytten, — ”jag sköt de fulaste jag såg, jag.” — ”Ack ja,” svarade sloken, ”vet du icke att hvar tycker bäst om sina barn?”





13.

De tre mostrarna.


Det var en gång en fattig man som bodde i en stuga långt borta i skogen och födde sig med jagt. Han hade en enda dotter, som var mycket vacker, och som modern