Sida:Norska folksagor och huldre-sägner.djvu/184

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Smeden som de icke tordes släppa in i helvetet.

En gång på den tiden, då Vår Herre och Sankte Per gingo och vandrade på jorden, kommo de till en smed. Han hade gjort kontrakt med Hin, att han skulle höra honom till om sju år, mot det att han under dessa sju år skulle vara mästare öfver alla mästare i smideskonst; och det kontraktet hade både han och Hin skrifvit sina namn under. Derför hade han också satt med stora bokstäfver öfver smedjedörren: «Här bor mästaren öfver alla mästare!» Då Vår Herre kom gående och fick se det, gick han in. «Hvem är du?» sade han till smeden. «Läs öfver dörren!» svarade smeden; «men kanske du inte kan läsa skrifvet, så får du väl vänta tills någon kommer som kan hjelpa dig.» Innan vår Herre hann svara honom, kom der en man med en