Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Jutulen och Johannes Blessom.
Öfver Vaage prestgård höjer sig en furukrönt ås eller ett litet berg med klyftor och branta väggar. Det är Jutuls- eller Bergtroll-berget, som Storm[1] har egnat en sång. I följd af en naturens lek ser man en port i en af dess glatta väggar. Står man på bron öfver den brusande Finna eller på ängarne bortom den och ser denna port öfver hängbjörkarnes sväfvande guirlander och yppiga löfverk och tar inbillningskraften litet till hjelp, formar den sig till en dubbelport, upptill förenad med en gotisk spetsbåge. Gamla hvitstammiga björkar stå som pelare vid dess sidor, men deras höga toppar nå icke till bågens början, och om porten ginge in i berget så långt som en kyrkas längd, kunde Vaage kyrka stå under spetsbågen med tak och torn.
- ↑ Edvard Storm, författare till visor på allmogespråk, död 1794.
