118
NORGES STORTING1.
lingen till 'det adler-falscnska utkastet ; derutinnan, att man icke, såsom komiteen föreslagit, stälde representanterne i ett stadigt förhållande till valmännens antal, utan bestämde ett maximum för hvarje valdistrikt i enlighet med utkastets, från Amerika lånade bestämmelser (se ofvan sid. 34), Dock gjorde man här ett' tillagg, hvarigenom hela systemet blef provisoriskt, endast beräknadt på att utfinna én lämplig proportion mellan de respektiva distrikten för en blifvande fast representation: Äfven detta var en amerikansk idé. Ty ehuru de amerikanska republikerna i allmänhet, särdeles under sin första period, bevarat det engelska systemet med ett bestämdt antal representanter för hvarje grefskap, och andra antagit en rörlig skala, hade dock ett par bestämt sig för en medelväg, då de visserligen gåfvo hvarje distrikt ett visst antal representanter, ? men stadgade, att detta skulle efter viss tid regleras i förhållande till de skattebetalandes eller röstberättigades antal inom distriktet.
I sitt mera nämda betänkande af den 8 maj hade Motzfeldt föreslagit, att representantern.es antal skulle bestämmas till 75, och att städernas deputerade skulle förhålla sig till hela antalet som 1:3, så att landet fick 50 och städerna 25,representanter *. Detta senare förslag vann i synnerhet anhängare bland bönderne, som fruktade, att landsbygden genom de af komiteen föreslagna reglerna skulle blifva öfverflyglad af städerna, och derför ansågo det önskligt, att »land och städer kunde komma till ackord». Då flere af riksförsamlingens medlemmar uttalat sig för en fast representation, och Sverdrup kombinerade det motzfeldtska förslaget med den amerikanska idéen om ett fast representantantal, bestämdt, efter röstlängdernas upprättande, i proportion till de aktiva borgarnes antal inom en af konstitutionen sjelf angifven maximi- och minimi-gräns 2, beslöt derför riksförsamlingen vid behandlingen af § 60, att »det i denne § Pore 1 Detta var samma proportion, som bestämdes tör Skotlands representanter i den år 1814 ännu i detta stycke gällande nnionsakten af 1707, Stat. 5 Ann., ch. VIII, seot. 6. Enligt denna skulle nämligen 30 af Skotlands 45 representanter väljas af grefskapen och 15 af städerna. Med afseende härpå torde det bemärkas, att Motzfeldt »var n0ie bekjent med den engelske Lovgivningn. Aalls Erindringer, sid. 404.
2 Samma amerikanska konstitutioner, som stadgade omreglering efter de aktiva medborgarnes antal, hafva ockaå angifvit, inom hvilka gränser kongressen hade att hålla sig vid regleringens fastställande; Const. of Pennsyl-
