160 NOHGKS STOBTING.
ändring i grundlagens principer. Denna hänvisning har då sannolikt blifvit af kommissarierne uppfattad och kanske äfven af en eller flere bland stortingets komiterade menad på så sätt, att grundlagsfrågor borde framdeles behandlas i plenum, såsom vid nu innevarande storting skett, och dymedelst undantagas från den i § 79 föreskrifna regeln.
Det heter ock i en af den svenske kommissarien M. Kosenblad uppgjord jemförelse1 mellan det svenska förslaget och grundlagen af 4 november:
69 §. ' T9 §.
Lika: Uteslutit orden: så framt det ej är rakt stridande emot meningen och ordalydelsen af denna grundlag.
N. B. På annat ställe är satt: i hvad ordning grundlagen kan ändras.
Enstaka yttranden i stortinget gifva ock vid handen, att det fans representanter, som ansågo, att de medgifvanden, man nu gjorde konungamakten, aldrig i framtiden kunde återtagas2. Men det bör dock anmärkas, att samtliga dessa yttranden äro afgifna förr, än den 79:e paragrafen blifvit oförändrad antagen, och sannolikt innan man ännu vissto, att de svenska kommissarierne härutinnan kunde förmås till eftergift. Och i alla händelser, om ock representanterne voro på förhand beslutna att icke medgifva det föreslagna tillägget till § 79, hvilket tyckes framgå af deras förut nämda skrifvelser af 18 oktober, så kunde det dock visa sig för dem som en faktisk omöjlighet att genomdrifva grundlagsförändringar mot en konungs vilja, som tillika regerade i ett annat mäktigare rike.
1 1814. Det överordentlige Storthing. Handlinger, udg. af Y. Nielsen, sid. 3*2.
3 Se Storth:s Forh., sid. 191. 290, 415 och 428 eller professor Auberts citat i Norsk Eetstidende 1882, N:r 11 och 12. Hvad särskildt angår de första citaten, så hvila ju der afgifna yttranden på den förutsättningen, att konungen skulle blifvit vald före grundlagens definitiva bestämmande.
