fosterlandsvänner på eget bevåg utarbetades till ledning för riksförsamlingen. De voro följande:
- Udkast til en Constitution for Kongeriget Norge af J. G. Adler og C. M. Falsen[1].
- Udkast til en Grundlov af Nicolai Wergeland[2].
- Forslag til Norges Constitution og Grundlov af Lauritz Weidemann[3].
- Forslag til en Grundlov med Motiver af Peter Elieson[4].
På det förstnämnda af dessa är Norges grundlag bygd. Det utarbetades, åtminstone delvis, under förra hälften af februari månad, innan ännu Kristian Fredrik hade bestämt sig för att sammankalla en konstituerande riksförsamling, af dansken, lektor Johan Gunder Adler och norrmannen Kristian Magnus Falsen. I midten af februari har förslaget — eller delar deraf — blifvit af författarne meddeladt åt en liten krets af Falsens vänner[5] på dennes egendom Vollebæk. Genom en af dessa, professor Georg Sverdrup, som strax efter denna sammankomst kallades till det märkliga notabelmötet på Eidsvold den 16 februari, der beslutet fattades om sammankallandet af en grundlagsstiftande församling, har sannolikt Kristian Fredrik fått kunskap om detta förslag och framstält en önskan om att få det till öfverseende. Den 3 april har han läst det och så väl deröfver som öfver ett annat af professor Treschow författadt förslag, som han samtidigt hade till genomseende, skrifvit några anmärkningar, hvilka nyligen blifvit offentliggjorda af d:r Yngvar Nielsen i »Bidrag til Norges Historie i 1814.»
En jemförelse mellan dessa anmärkningar och den tryckta
- ↑ Det finnes tryckt i Journal for Rigsforfatning, Lovgivning og Politie, redig. af N. Wulfsberg, 1:ste Binds 2:det Hæfte, Christiania 1814, utkom samtidigt i särtryck och är nyligen utgifvet å nyo af d:r Y. Nielsen i Bidrag til Norges Historie i 1814. B. I. sid. 105 o. f.
- ↑ Tryckt i utdrag (90 §§ af 100) i »Fortrolige Breve til en Ven, skrevne fra Eidsvold 1814». Christiania 1830.
- ↑ Tryckt med motivering i Rigsf:s Forh., 2:det Hæfte, sid. 9—53. En redogörelse för innehållet i alla tre förslagen finnes i Storthings-Efterretninger 1814—1833, 1:ste Bind, sid. 22—31, och ett litet utdrag ur Adlers och Falsens förslag i Aalls Erindringer, sid. 757.
- ↑ Tryckt i Nielsens Bidrag I, sid. 242 o. f.
- ↑ Kammarherre Peder Anker, professor G. Sverdrup och professor Ludvig Stoud Platou.