emedan de första orden rörde nedskrifningstiden för själfva originalhandskriften, hvilket icke ansågs hafva någon betydelse för afskriften, dels kanske emedan innehållet till en stor del återfans i Conf., som må hända på samma gång afskrefs i själfva laghandskriften (A har sålunda äfven Conf., ehuru i handskriftens slut). I E åter, som jag förmodar vara en afskrift i första hand af originalhandskriften — se mera därom i det följande s. 31 —, bibehöll man det ifrågavarande stycket, kanske särskildt för dess upplysning om, huru lagen tillkommit, hvarom denna handskrift E eljest icke innehöll något närmare, då Conf. ej där funnits afskrifven[1].
Jag öfvergår nu till det andra ställe i E, hvilket af Schlyter
jämte det ofvan afhandlade stycket ansetts «aldraförst» böra anföras
som stöd för hans mening om UL. 1607. Detta ställe träffas äfven
i Præf. och innehåller ett tillägg till satsen Lagha yrkir war
Wigher Spa, Hedhin i hedhnum tima, hvilket har följande lydelse: (Han
war vtsändir af Ingiäld Swea Kununge), inom klammer på nu
angifvet sätt. Om detta tillägg säger Schlyter (UL. s. 7, n. 17):
«Ipsi unci quibus inclusa sunt hæc verba, quæ ignorant omnes
manuscripti codd. mihi cogniti, indicant ea ingenio editoris impressi
codicis deberi, nisi» o. s. v. (se sid. 2 not. 2 här). Huru detta
tilllägg inkommit i 1607 års upplaga af UL. har sedermera genom
Rydqvist, SSL. III, 300, not, blifvit upplyst. I lexikaliska
anteckningar af Bure (Johannes Thomæ Bureus), förvarade i Kgl.
Biblioteket i Stockholm, heter det om det ifrågavarande stället, som äfven
anföres, att «denne parenthesis insattes 1607 af Kg. Carl.» Genom
denna vigtiga upplysning framstår tillägget på detta ställe i en helt
annan dager. Utg. har ingalunda själf velat förfalska den
handskriftliga text, som han på offentligt uppdrag utgaf, utan han har
tydligen mot sin egen önskan måst gifva efter för ett besynnerligt
antikvariskt infall af Karl den nionde. Liksom fordom Biskop Brask
med sitt härtill är jag nödd och tvungen synes utg. af UL.
1607 genom de af konungen tillagda ordens sättande inom klammer
ha velat visa, att han endast gifvit efter för omständigheternas tvång.
En textförfalskare går icke så till väga, att han genom ett särskildt,
för öfrigt alldeles obehöfligt, ja rent af störande tecken fäster
uppmärksamheten på, att han inflickat något i texten. Den
omständigheten, att Bure kunnat upplysa, huru med det ifrågavarande
- ↑ I UL. 1607 är Conf. aftryckt efter A; se Schlyter UL. s. LXI. — Att balkindelningen i UL. 1607 skilts från Præf. och tryckts efter Conf. är troligen en frihet af utg., som svårligen kan förtänkas honom.
