tillägget förhåller sig, visar ock, att utg. varit angelägen om att låta sitt minne fritagas från beskyllningen om textförfalskning. Det sätt, hvarpå utg. här förfarit, är, långt ifrån att göra hans samvetsgrannhet såsom utg. af UL. 1607 misstänkt, enligt min uppfattning af beskaffenhet att vittna för hans pålitlighet i andra fall, som möjligen kunna synas misstänkta.
Bland Schlyters bevis för förfalskning af texten i UL. 1607
följer nu detta: »Hvad i handskrifterna förekommer i början af ViþB.,
har här fått sin plats i företalet» (UL. s. LXI). Det afsedda
stället lyder i A.: Land skulu mæþ laghum byggiæs. ok æi mæþ walz
wærkum . þy at þa standæ land wæl laghum fylghis. Det utgör i A
ett särskildt litet stycke före Wiþærbo-balkens första flock. I E.
åter står denna mening i företalet i ett stycke, som handlar om
lagarnes skipande och hållande. Lagh skulu wara skipadh ok satt
almänni til styrsl o. s. v. heter det där först; därefter Lagh skulu
giömas ok haldas fatökum til wärnär o. s. v.; sedan Lagh skulu
wara rättwisum ok snällum till sömdar, än wrangum ok osnällum til
rättningar, samt därefter det ofvan anförda Land skulu mädh
Laghum o. s. v., hvilket, såsom man finner, här passar synnerligen väl
i det sammanhang, där det står. Däremot har man svårt att inse,
hvad denna mening har för särskildt sammanhang med
Wiþærbo-balken, som den i A. och öfriga handskrifter inleder. Man frestas
att våga den förmodan, att uttrycket i E. står på sin ursprungliga
plats, medan det i en till grund för A. och öfriga handskrifter
lig-liggande gemensam afskrift blifvit af någon oförklarlig orsak
öfverflyttadt till början af Wibærbo-balken. Denna förmodan vinner ett
starkt stöd af förhållandet i den efter mönstret af UL. redigerade
yngre Västmannalagen[1]. Där utgöres företalet af ett stycke
om lagens betydelse, som nästan ordagrant motsvarar det nyss
afhandlade stycket i Præf. till UL. Præf. till yVML. har nu, liksom
Præf. till UL. 1607, satsen Land skulo mæþ laghum byggiaz oc æi
. . . . . laghum fylghis i detta sammanhang. Enda skillnaden mellan
dessa båda lagtexter är, att UL. 1607 har orden Warin allir
rättwisir, Tha thurfti äi lagha widh efter den nyss anförda satsen och
såsom slut på stycket, medan i yVML. de motsvarande orden Warin
alle rætwise þa þorpte æi lagh wiþ står före den ifrågavarande
- ↑ ”Med alla egenheter i särskilda stycken, ligger — Uplands lag, äfven i afseende på redaktionen, till grund för de öfriga landskapens” — nämligen Svealandskapens — ”utom VML:s äldre codex.” (Schlyter, Jurid. afhandl., 2:a häftet,, s. 142.)
