Den här sidan har korrekturlästs
25
Om 1607 års upplaga af Uplandslagen.
många andra[1]. Ytterst ofta gå just dessa ändringar ut på att gifva orden yngre former eller ersätta gamla ord med nya. Äfven förekomma ej sällan ändringar och tillägg gjorda på grund af missuppfattning af den gamla texten. Det är därför ingalunda oväntadt att i UL. 1607 finna fall, som synas vittna om dylika ändringar och tillägg i E. Det är emellertid klart, att man, då handskriften ej mer finnes kvar, måste vara försigtig vid tillgripandet af denna förklaring. Denna utväg behöfver ock här endast i några få fall nyttjas.
- not. 79. s. 99. I Kununx-balken 11: 2 talas om, då man kastar annan öfver bord. Därefter heter det i § 3 i A: Giör styriman aþrum a sighling . böte . . ., medan E där har Giör styriman a sighlingh swa : Böti . . .; «male» yttrar Schlyter om den senare läsarten. Han uppfattar därvid tydligen göra på detta ställe såsom användt i samma mening, som då det annanstädes i UL. säges kan husbondenum . . . nokot giöræs eller æ hwat þöm manni giörs, eller då det i Skånelagen heter göra gen bondæ, i hvilka fall göra betyder förbryta sig (mot). I § 3 skulle således icke vara tal om den i föregående § afhandlade särskilda förbrytelsen, då någon kastar annan öfver bord, utan om förbrytelse i allmänhet, som å skepp begås af styrmannen mot annan man. Läsarten i E sätter åter § 3 i nära sammanhang med § 2. Det synes nu onekligen sannolikast — ehuru en annan uppfattning väl icke häller är alldeles omöjlig —, att läsarten i A är den gamla och rätta, hvarvid afvikelsen i E får antagas bero på någon rättelse af senare hand. Att utg. själf gjort denna rättelse är man emellertid, efter min öfvertygelse, alldeles oberättigad att antaga, då alt för öfrigt antyder, att han sträfvat att troget återgifva handskriften i det skick, den förelegat honom. Hade han ansett sig berättigad att själf göra dylika godtyckliga ändringar af den gamla texten, så skulle denna för visso i 1607 års upplaga fått ett helt annat utseende, än den nu har.
- not. 79. s. 114. I Aerfþæ-balken 10: pr. talas om det fall,
då bo skall skiftas. Det heter i A: allt annæt gangi til skiptis þön
attu . j . lösörum . swa . j . hindræ dax giæff sum . j . andrum bom,
medan UL. 1607 för det sista ordet har thingum (»male», enligt
Schlyter). Meningen i A med de sista orden är, såsom
- ↑ Jämför äfven hvad jag - i Antiqvarisk tidskrift för Sverige, Del. 5, s. 276—277 — uppvisat rörande en dylik behandling af en forndansk laghandskrift.
