detta emedan jag är öfvertygad om, att alla fall, som i minsta mån kunnat anföras som bevis, blifvit af Schlyter angifna. Åt minstone är det icke troligt, att något vigtigare dylikt fall skulle vara förbigånget, då så obetydliga varianter, som många af de ofvan granskade, blifvit som bevis anförda.
Det heter vidare i UL. Schl. s. LXII: «Hit» — till de «många mer eller mindre uppenbara förfalskningarna» — «kunna äfven hänföras vissa ofta förekommande och, som det synes, såsom ett slags prydnader anbragta gamla ordformer, t. ex. madher där handskrifterna hafva man, their för þer, igh för æi, ein för en.»
Hvad nu den första af dessa former vidkommer, så är det svårt att inse, hvarför den gjorts till föremål för misstanke. Formen madher växlar i UL. 1607 med man — den förra formen är ingalunda, såsom man af Schlyters ord möjligen skulle kunna tro, i UL. 1607 uteslutande herskande[1] — liksom maþer (bestämd form maþrin) med man i A[2], om ock den förstnämda äldre formen är vida allmännare i UL. 1607 än i A. Äfven öfriga handskrifter af UL. hafva, såsom man tillfälligtvis finner af en och annan not hos Schlyter, madher, där A har man[3]. Yttrandet, att E har «madher der handskrifterna hafva man», är således något oegentligt och vilseledande. Obestridligt synes emellertid vara, att E har formen madher vida oftare än någon annan handskrift. Denna samma företeelse, att en handskrift ofta har maþer, där andra ha man, röjer sig emellertid äfven i handskrifter af andra lagar. Så har t. ex kodex A af yVML. många gånger maþer (lænsmaþer), där de andra handskrifterna ha man, och, det kan tilläggas, ofta just på ställen, som eljest ordagrant motsvara UL., men där kodex A af UL. har man[4]. Det är nu för öfrigt mycket möjligt, att handskriften E ofta haft ett förkortningstecken för maþer, såsom antingen runtecknet ᛘ[5] eller ock ett m’, hvilka båda beteckningssätt nyttjas i äVGL. (se VGL. Schl. Tab. I). Det är då lika naturligt som berättigadt, att
- ↑ En tredje form mander förekommer äfven någon gång i UL. 1607.
- ↑ Jfr här förut s. 8.
- ↑ Se not. 97, s. 23, not. 65, s. 29, UL. Schl.
- ↑ Se t. ex. yVML. Schl. s. 81, n. 1, s. 85, n. 82, s. 151, n. 54; Aerfda-balken 14 (2 ggr.) etc.
- ↑ Jfr här förut s. 3, n. 2 samt Anm. å s. 32.
samman med det följande i denna flock, därvid behöfver kanske ej, såsom ofvan (s. 21) skett, någon betydelse fästas. Jämför hvad Schlyter säger (Jurid. afhandl. 2, s. 143) om med hvarandra oförenliga stadganden i UL. — I denna fråga må rättshistorien fälla utslaget.
