lagfragment finnes aftryckt i ett tillägg i 1607 års upplaga af UL., nödgades jag att egna närmare uppmärksamhet åt denna af Schlyter framstälda åsigt[1]. Efter den af mig därefter verkstälda granskning af det sätt, hvarpå 1607 års utg. förfarit, och af de omständigheter, hvilka Schlyter särskildt framhållit som bevis för sin mening, är det mig omöjligt att ansluta mig till denna, så vidt den afser uppsåtlig förfalskning af utg. Den slutföljd, hvartill jag kommit, har närmast betydelse för uppfattningen af 1607 års text af hednalagen, och det är ock med anledning däraf, som jag ansett mig ej böra underlåta att offentligen redogöra för nin uppfattning af 1607 års upplaga af UL.; men en del af undersökningen torde äfven vara af ett allmännare intresse. Bland annat beröres det spörsmålet, om en man i början af 1600-talet sökt efterhärma 1300-talets svenska språk i en längre, sammanhängande framställning.
Jag företager först till pröfning det fall, som nu senast antydts. Ett längre ställe i UL. af 1607 anses nämligen af Schlyter vara af utg. helt och hållet uppdiktadt (»ingenio editoris impressi codicis deberi»)[2]. Såsom skäl för detta omdöme angifves af Schlyter, att det år uppenbart (»manifestum») »regulas priscæ linguæ auctori non satis cognitas fuisse» (UL. Schl. s. 7, n. 39). Det är altså nödvändigt att noggrant undersöka språket å nämda ställe, som för den skull här aftryckes:
Thässin Laghbok war giör ok skriwin sidhän Gudh war födder, Thusand Hundradhum twem, Niutighi ok fäm arum: Närwarande thässum snällum mannum. Af Tiunda landi: Härra Andres Vpsala Prowaster tha, Härra Rödh Kiäldorsson, Härra Bändikter Boson, Vlwer Laghmandsson, Haghbardär af Sudherby, Andres af Förekarlaby, Thorsten af Sambrom. Af Attunda landi: Härra Philippus af Runby, Hakun Laghmadher, Äskil Skiälgi, Sighurder domari, Jowan Gasabogher. Af Fiädhrunda landi: Vlwer af Ödhnistum, Göthriker ok Vlwidin Domare. Thär til kalladhus allir flästir wittrir madher af thrim Folklandum, badhe Länsmän ok Domare, Ok allum samtyktis at thämma
- ↑ Jämför min i not. 2, sid. 1 omnämda uppsats, s. 111.
- ↑ Det heter egentligen hos Schlyter, att det om detta gäller det samma, som yttrats om ett annat understucket ställe, där de ofvan anförda uttrycken ”ingenio ... deberi” förekomma men med tillägget ”nisi forte in margine manuscripti cujusdam codicis ea addiderit rec. man. sæc. XV vel XVI.” Jag har antagit, att detta senare alternativ blott afser detta ställe, ej det ofvan ifrågavarande stället, hvars språkformer ej kunna vara eller föreställa annat än 1300-talets.
