Sida:Om 1607 års upplaga af Uplandslagen (Leffler 1880).pdf/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


4
Om 1607 års upplaga af Uplandslagen.

»(därtill =) dit kallades tillika de allra fleste förståndige från de tre folklanden.» Men må hända saknar man med denna tolkning ett substantiv, hvartill wittrir kan hänföras. Denna invändning förfaller, dels om man jämför följande ställe i den svenska texten af Confirmatio till UL.: mæþ þom witræstu aff hwariu folklandi, där superlativen witræstu utan substantiv och med följande aff motsvarar flästir wittrir — af i det ofvan afhandlade stället (jfr ock allum snællum i Præf.), dels om man tar i betraktande, att straxt efteråt substantiven Länsman och Domare följa såsom apposition till wittrir, som vid sådant förhållande alldeles icke behöft något substantiv mæn vid sidan af sig. Detta till förklaring af madher. Hvad vidare själfva uttrycket allir flästir wittrir beträffar, kan dess riktighet af en och annan möjligen ifrågasättas; man väntade kanske aldra flästir wittrir eller någon annan vändning. Emellertid är just det förstnämda uttrycket äkta fornsvenskt och fornnordiskt. Flestr allr och flestir allir äro i fno. ytterst allmänna uttryck för nästan hela, nästan alla.

Det nyssnämda ordet Domare i sammanhanget badhe Länsmän ok Domare kan äfven behöfva pröfvas. Man väntar där pluralis, hvadan en och annan torde stöta sig vid formen Domare, som har utseendet af en fsve. singularform. Emellertid är denna form redan på Uplandslagens tid, liksom i nysve., äfven pluralform. I hufvudkodex af UL. förekommer flerstädes pluralis domaræ för det ursprungligare domarar, så t. ex. i þingmalæ-balken I: pr., 2 gånger. E har på det ena af dessa ställen domara, på det andra domarar. Att i Præf. i E en tredje form domaræ nyttjats, är man berättigad att antaga, då i E flere gånger klokkaræ (ack.) nyttjas jämte klokkara[1]. Detta domaræ kan i UL. 1607 genom tryckfel ha blifvit domare, alldeles som i Conf. hitte står för hittæ i UL. Schl.[2]. Man kunde ock tänka sig, att E haft domare för domaræ, liksom A ofta, t. o. m i rotstafvelsen, har e för æ (se UL. Schl. s. III).

De uttryck, som följa närmast efter de nu granskade ordalagen, eller satsen Ok allum samtyktis at thämma laghum motsvaras af orden sum allum snællum samþykkis a straxt förut i Præf. (Cod. A)[3]. Att a växlar med at har naturligtvis als intet att betyda. Dat. plur. thämma förekommer flerstädes i UL., t. ex. straxt förut

  1. Jfr ock i Præf. i E former med ä för det eljest vanligare a i ändelser, såsom wärnär, samän, sidhän.
  2. UL. 1607 har nämligen aftryckt Conf. efter A (se UL. Schl. s. LXI).
  3. E har dock där: ... samtykkir a.