att en del komme att utgöras af ägaren af nu befintlig odlad jord med husbehofsskog och resten af skatten komme att utgöras af ägaren af skogen, med möjlighet till vidare uppdelning af denna del af skatten, om delar af arealen såldes åt nybyggare.
4. Att allt hvad möjligt är göres för att befordra invandring till Norrlands skogstrakter af nybyggare, hvarigenom, utom andra mycket stora fördelar för hela landet, det bästa tänkbara skydd mot skogseldar skulle åstadkommas.
Den. som varit med om en stor skogseld och sett de förfärliga härjningar en sådan kan åstadkomma, sett den tröstlösa synen af svartgrå, liflös mark, svartbrända stammar, rödbruna kronor, och känt luften mättad af brandlukt, där nyss allt var lif och grönska och en härlig doft från tallarnas och granarnas barr och blommor vederkvickte vandraren, har nog såsom jag gripits af förtrytelse öfver den vanmakt, som ännu tyckes råda i att förekomma eller hejda skogseldens förödelse. Att denna förödelse kan hafva ofantlig utsträckning vet mer än väl hvar och en, som har någon bekantskap med Norrlands förhållanden. Såsom en illustration därtill behöfver jag blott påminna om året 1888, det stora brandåret i Norrland, då samtidigt med Sundsvalls och Umeås ödeläggelse väldiga skogseldar rasade i de mest skilda trakter af Norrland.
Orsaken hvarför vi äro så vanmäktiga mot denna skogarnas förhärjande fiende är först och främst bristen på folk i dessa trakter och vidare bristen på vägar genom skogarna. Visserligen stadgar nu
