Fader igenom testamente honom tillaggt, icke allenast hade besuddlat sina händer i sin Broders OLEGS blod, och slagit under sig thes lott, utan ock tragtat efter att äfven så ombringa VALDEMAR: Huru thenne senare, i sådant nödtvång, tagit sin tillflygt till ERIK Segersäll, och nu anhöll om thes beskydd emot en onaturlig Broder, och om hjällp til återvinnande af sina rättigheter. Thet vore ett fällt för STYRBJÖRNS mod och styrka: en lägenhet, att visa ädelmod emot en nödställd, och göra sig stor tillika.
§. 7.
Thessa skälen funno rum hos STYRBJÖRN, eller åtminstone ställte han sig så, som the honom behagade. Han gillade och beslöt att föllja them; men i helt andra afsigter. Thet synes, som ERIKS förställdta väsende ej varit honom dolldt, annars hade han, utan tvifvel, bättre hushållat med thes vänskap, än obetänkt förslöst honom på en gång. Thet är allt hvad man kan gissa af utgången.
§. 8.
Konung ERIK betedde sig vid allt thetta, som en slug Regent. Han smic-