i andra till Östersjön gränsande landskap, att nemligen den närmast hafvet belägna delen af landet var, enligt det då gällande indelningsverket, om man får hit lämpa denna benämning, underkastad särskilda skyldigheter i afseende på rikets militära sjöväsende, så att denna del af landet skulle, om ej utrusta sjelfva fartygen, hvilket ej kan med visshet bestämmas, dock förse dem med besättning, eller styrman och roddare, hvaraf den kallades roþer, d. ä. rodd, eller såsom det ännu i Upland heter, Roslag (rodslag). Att denna inrättning fanns i Östergötland, synes af Östgötalagen, der iarls bryti i roþs bo omtalas (DrB. 14: 1.), d. ä. Jarlens inspektor på hans i Roden belägna boställe, eller, om man vill taga ordet bo i samma mening, hvari det, enligt hvad jag förut anmärkt, i Vestergötland förekommer — på en sådan kungsgård, hvarunder ett visst distrikt af Roden lydde, så att roþs bo skulle svara emot hvad i Upland kallas skiplagh. I allt fall synes det att Jarlen, såsom Konungens högste ämbetsman, haft särskildt inseende öfver Rikets sjömagt, åtminstone i Östergötland; att han äfven upburit de dit hörande, af Roden utgående särskilda utskylder, synes af ett annat ställe i ÖGL. (BB. 28: pr.), der det säges om ett närmare hafvet beläget härad, att det betalar utskylder både till Konungen och Jarlen, då deremot ett annat härad endast till Konungen erlägger utskylder. Hvilka härad af Östergötland räknades till Roden, uplyses ej ur de mig bekanta källor; med säkerhet synes kunna antagas att Östkinds, Björkekinds, Lösings och Hammarkinds härad dit hört; kanske äfven Skärkinds. I gamla handlingar torde likväl spår häraf kunna igenfinnas, om man ger akt på den olikhet i häradens indelning i och utom Roden, som jag nu vill anföra. I ÖGL. förekommer nemligen om jord, som var inbegripen i den dåvarande indelningen till krigstjenst, den benämning, att den låg til ha ok hamnu. Ordet har betyder egentligen årtulle, och visar
