att få så goda hundar som möjligt och utväljer sedan de bästa af sina egna hundar till afvel; dervid har han dock ingen afsigt eller förhoppning att åstadkomma en varaktig förbättring af rasen. Det oaktadt kan man antaga, att ett sådant förfarande fortsatt under några hundra år skall förändra och förädla raserna, på samma sätt som Bakewell och Collins m. fl. hafva under sin lifstid åstadkommit väsentliga förändringar i sina hjordar af nötkreatur genom ett lika förfarande ehuru efter en planmässig metod. Långsamma och omärkliga förändringar af detta slag kunde icke blifva märkbara, om man icke sedan lång tid tillbaka hade af de ifrågavarande raserna gjort verkliga mätningar och sorgfälliga anteckningar, hvilka kunna tjena till jemförelse; stundom kan man dock träffa på ännu oförädlade eller föga förändrade individer af samma ras i sådana mindre civiliserade trakter, hvarest deras förädling är mindre långt framskriden. Man har anledning att tro, att King Charles spaniel sedan denna monarks tid har undergått flera oafsigtliga förändringar. Några fullkomligt sakkunniga fackmän hysa den öfvertygelsen, att den långhåriga rapphönshunden (setter) i rätt nedstigande linie härstammar från denna hundras och sannolikt har uppstått genom en långsam förändring af densamma. Det är bekant, att den korthåriga rapphönshunden (pointer) under sista århundradet genomgått stora förändringar, och dessa anser man bero hufvudsakligen på kroasering med räfhunden (C. gallicus, fox-hound); hvad som för oss är af vigt, är att dessa förändringar skett oafsigtligt och långsamt och hafva dock blifvit så ansenliga, att, ehuru den gamla rapphönshunden säkert kommit ifrån Spanien, mr Borrow dock försäkrar, att han i hela Spanien icke sett någon inhemsk hundras, som liknar vår rapphönshund.
Genom ett likartadt urval och en omsorgsfull behandling har man bragt de engelska ridhästarna derhän, att de i storlek och snabbhet öfverträffa sina arabiska stamfäder. Lord Spencer m. fl. har visat, att nötkreaturen i England hafva tilltagit i vigt och bli nu förr fullvuxna än förut. Jemför man de uppgifter, som i gamla skrifter finnes angående brefdufvor och tumletter, med dessa raser, sådana de nu äro i England, Indien och Persien, så kan man i min tanke steg för steg tydligt följa deras utveckling från klippdufvans former till sina nuvarande.
Youatt gifver ett förträffligt exempel på verkningarna af ett långvarigare urval, som man så till vida kan kalla omedvetet, som de dervid verksamma personerna sjelfva aldrig väntade eller önskade det slutliga resultatet, nemligen skapandet af två helt olika
