Det kan måhända vara tvifvelaktigt om plötsliga och stora bildningsafvikelser, sådana som vi ofta se hos våra husdjur och kulturväxter, isynnerhet de sednare, i naturtillståndet kunna fortplanta sig. Hvarje del af en organism står i ett så underbart samband med de invecklade lefnadsförhållandena, att det synes lika osannolikt, att någon del på en gång uppträdt i sin fullkomlighet, som att en menniska skulle hafva omedelbart uppfunnit en sammansatt maskin i dess fulländade form. Under domesticering uppträda ofta monstrositeter, som kunna jemföras med normala bildningar. Så födas ofta svin med ett slags snabel liknande tapirens eller elefantens. Om nu någon vild art af svinslägtet hade en sådan snabel, så kunde man tro, att denna art hade plötsligt uppträdt såsom monstrositet. Men trots ifrigt sökande har det icke lyckats mig att finna i naturtillståndet goda exempel på arter, hvilkas variationer motsvara monstrositeterna hos deras slägtingar i tama tillståndet. Uppträda monströsa former af detta slag i naturtillståndet och fortplantas de (hvilket icke alltid är fallet), så måste de kroaseras med den vanliga formen, då de blott förekomma enstaka, och fortplantas derföre i modifieradt tillstånd. Blifva de efter en sådan kroasering beständiga, så får deras bestånd tillskrifvas den omständigheten, att modifikationen på något sätt är för djuret nyttig under de förhandenvarande lefnadsvilkoren, så att i detta fall ett naturligt urval kommer i fråga.
De många obetydliga olikheter, som ofta förekomma emellan
afkomlingar af likartade föräldrar eller emellan sådana individer,
för hvilka man kan antaga ett likartadt ursprung, kan man kalla
individuela olikheter, emedan de ofta förekomma hos individer af
samma art, som på ett inskränkt område bo nära tillsammans.
Ingen tror väl, att alla individer äro noga bildade efter samma
modell. Dessa individuela olikheter äro af stor vigt för oss,
emedan de ofta gå i arf, såsom hvar och en säkerligen haft tillfälle
att iakttaga, och härigenom gifva de tillfälle till ett naturligt
accumulativt urval, på samma sätt som menniskan använder sin
accumulativa valförmåga på sina domesticerade raser. Dessa
individuela olikheter beträffa dock i allmänhet endast delar som i
naturforskarens ögon äro oväsentliga, men jag kunde dock äfven af
en lång lista af fakta visa, att hos individer af en art äfven
sådana delar variera, som både från klassifikatorisk och fysiologisk
