Sida:Om arternas uppkomst.djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
44
om arternas uppkomst.

storleken af de förändringar som gruppen kan erbjuda, och detta bevisar åtminstone, huru allmänt någon föränderlighet förekommer. Men om han inskränker sina iakttagelser till en klass inom ett visst område, så skall han snart vara på det klara i denna fråga. Han skall i allmänhet vara benägen att göra många arter, emedan han anser de af honom observerade formernas olikheter vara betydliga och emedan han ännu har för ringa kännedom om analoga olikheter i andra grupper och andra länder för att kunna beriktiga detta första intryck. Utvidgar han nu kretsen för sina iakttagelser, så skall han stöta på flera svårigheter, han skall träffa på ett stort antal närbeslägtade former. Vidgas hans erfarenhet ännu mer, så skall han slutligen få klart för sig, hvad han bör kalla art eller varietet, men detta mål skall han blott ernå, om han medgifver en hög grad af föränderlighet, och han skall ofta se riktigheten af sina bestämningar dragas i tvifvel af andra naturforskare. Om han nu får tillfälle att studera beslägtade former från andra ej numera sammanhängande länder, i hvilket fall han knappt torde hoppas att finna mellanstadierna mellan sina tvifvelaktiga former, så har han ingenting annat än analogien att stödja sig vid och svårigheterna nå nu sin höjd.

En bestämd gränslinie har säkerligen hittills ej blifvit dragen hvarken mellan arter eller underarter, det vill säga sådana former, som enligt några vetenskapsmän nära ehuru ej fullt uppnå rangen af arter, ej heller mellan underarter och utpräglade varieteter och slutligen ej heller emellan de ringare varieteterna och individuela olikheter. Dessa olikheter gripa omärkligt in i hvarandra i en nästan oafbruten serie, och en serie gör i allmänhet intrycket af en verklig öfvergång.

De individuela olikheterna, som för systematikern hafva föga värde, anser jag för oss hafva den största betydelse, emedan de bilda första steget till sådana obetydliga varieteter, som i naturhistoriska arbeten anses värda att omnämnas. De varieteter, som äro något betydligare och beständigare, betraktar jag såsom trappsteg, som föra oss till de mera påtagliga och permanenta varieteterna, såsom dessa åter föra oss till underarterna och slutligen till arterna. Öfvergången från ett af dessa trappsteg till ett annat närmast högre kan i några fall härröra blott från en långvarig inverkan af olika yttre förhållanden i skilda länder; dock har jag icke mycket förtroende till denna åsigt och en varietets öfvergång från en blott obetydligt afvikande form till en annan som mera skiljer sig från moderväxten tillskrifver jag verkan af det naturliga urvalet, som hopar individuela afvikelser i en viss