Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

494 SJÖGREN, HJ. OM DE NORSKA A FAT IT FÖR EK OM STERN A.. Detta bestyrkes af dess geognostiska uppträdande, i det den synes genomtränga de skiktade lagren; glimmerskillerlagren äro på ett ställe, omedelbart, i närheten af denna bergart, uppresta och sol-fjäderformigt utbredda såsom man har tillfälle att se på den vertikala bergväggen vid eliausséen, liergartens grofva struktur tyder på, att den kristalliserat pa djupet, under långsam afsvalning. Den qvartsit-amfibotitfVinnation, som intager detta kustområde, är i det hela samma bildning, som utbreder sig öfver en stor del af Telemarken, och som redan af Keilhau åtskiljdes från den Öfriga delen af urformationen och af honom benämdes »den anden Svite». Den sträcker sig i X. upp i Hallingdalen och intager äfven området kring Koiigsberg. I'rån det. förut nämda kustområdet skiljes Telemarkens skiffrar genom gueisgraniter af vidsträckt utbredning, hvilka äfven begränsa det i V. Öfverallt der qvart-sit-amti bo litformation en gränsar till gneisgraniteo är skiffrarnes fall utåt, från gueisgianiten, såsom man kan öfvertyga sig om så väl på »Geologisk Oversigstkart över en Dee] af Bratsbergs .ttmt«, som åtföljer Tellef Bahli/s afhandling om »Tellemarkens Geologis», som ock på K.teRULF's och DaHLL's »Geologisk kart över det Söndenfjeldske Norge». Utefter gneisgranitens N gräns är stupningen hds' qvartsit-amtibolitfonnatioiioiis lager mot N., utefter den södra gränsen är stupningen ät S. Skiffrarne Öfver-lagra således gneisgraniten och äro yngre än denna. Gneisgraniteu har öfverallt i närheten af gränserna mot qvartsit-amlibolitskiftVarne tydlig uarallelstruktur, och dess skiff-ring är konstant lika med dt> omgifvande skiffrarnes. I det inre af fältet förekomma fullt granitiska strukturformer. Graniten uppträder der i flera varieteter jDahIjL nämner några sadana, af hvilka en håller röd Ortoklas, en annau orthoklas och oligoklas i lika mängder, andra äro hornblende- och magnetit-föran de, etc. Skarpa gränser mellan dessa olika granitvarieteter förekomma icke. Sedan vi framlagt dessa om ständigbeter, kunna vi bilda oss en mening om, huruvida likartade geologiska förhållanden förekomma i Sverige och om några med de Tellemarkska skiffrarne paralleliserbara bildningar äro anträffade i vårt land.