Sida:Om landskapsnamnet Uppland – Fataburen Kulturhistorisk Tidskrift.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
26
OTTO V. FRIESEN.

syftade på Trögds härad. I Färentuna fick man också den för en stockholmare förvånande uppgiften, att Svartsjölandet — både mot hvad han själf trodde och mot hvad hans geografi lärt honom — omfattar betydligt mer än den ö, som vanligen kallas så och som på orten kallas Färingsön. Dit höra nämligen också Munsö, Ekerö och, om man får tro ett dombref från 1709, Adelsö, ty i detta står Alsö på Svartsjö». Som vi finna, är meddelaren af ofvanstående intressanta notiser själf något osäker om, hur i den folkliga geografien gränsen går mellan Uppland och Storlandet. Det är öfver hufvud icke säkert, att dessa båda namn + Roslagen och Svartsjö enligt färingtunabornas uppfattning representera samma föreställning som i riksspråket återges med Uppland. Till att börja med är det visserligen fullt klart, att med Uppland, Oppland i de ofvan nämnda båda bygderna afses det längre in från kusten, längre upp efter de sund, vikar och åar, hvaraf landskapet är genomskuret, belägna landet. Jag skall med ytterligare skäl styrka detta nedan. Nu föreställer jag mig, att, om folket har sin geografiska indelning af Uppland fullt systematiskt genomförd, så är för dem landet närmast uppdeladt i kustområdet längs Mälaren och Saltsjön med därutanför belägna öar och det inre landet (»uppland»). I gammal tid hörde Færingö thinglagh, nuvarande Färingtuna härad, till Attundalands rodh, alltså till Roslagen, Styffe: Skandinavien under Unionstiden, s. 300. »Storlandet» är sålunda från färingtunabornas horisont det på andra sidan norra segelleden belägna kustområdet tillhörande fastlandet.

Den betydelse af »uppland, innerland», som vi redan med stöd af nutida folkligt namnbruk kunna konstatera, bekräftas äfven — såsom ju var att vänta — af äldre källor. Olof Broman lämnar i sin Glysisvallur — se Hægermarck: Helsingboken (Prosten Bromans Glysisvallur) Uppsala 1900 s. 63 — en afskrift af ett äldre manuskript (från tiden 1580—1620) om finn-nybyggena i Hälsingland: »Dessa nybyggen på Finnskogarne finnas allra mest uti Upplands-Socknarne v. g. i Hassela, Bjuraker, Ferla, Jarlsö, Arberad, Boldnäs, Alfta, Hanebo; Men ut vid Sjösidone icke så, där desse Finnar — —.»