Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/69

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
64

intet i värket stälta». Och vidare heter det, att »största dehlen af Upplandet kan aldrig begå sig, så framt de icke få sina fullkomliga Allmänningar igen, effter som de nu til Wedebrand, Timmer och Gärdsle fång, äro utblåttade och förmå slijkt ifrån i långt aflägsna orter intet köpa».

»Och sådane Allmänningar äro här månge, samt af widlöfftige och anseenlige vilkor, hvilka väl stå att återsöka, om värket blifver väl och rätteligen til dheras vindicerande angripet.»

Med stor skärpa framhålles olämpligheten af att öfverlämna detta vindicerande åt de ordinarie häradshöfdingarne; hvarföre han föreslår, att verket skulle bedrifvas af kommissioner, bestående af »en Mann af authoritet», som efter Kungl. Maj:ts förordnande »förer Directionen och sig adjungerar någre Bijsittare af vilkor och i Lag och Kongl. Förordningar förfahrne, med nästa uthäradz Nemd», samt med biträde af landtmätare och kronoombud.

För eftersökandet af allmänningarna anses det icke vara till fyllest att gifva dem det omfång, som närmast tillgränsande byars åbor utvisa med de rör och råmärken, som desamma vilja hålla för goda, »utan synes oförgripel. kundskapen om allmänningarnes Situation böra där näst hämtas af den gamla Lagen, som beskrefwen blifvit, då Allmänningarne äro röörlagde wordne, och gifwer i synnerhet Upplands Lagen Widerboa Balken 20 Cap. och Cap. 56 B. B. Wästmannalagen, därom en så utförlig underrättelse som någonsin fordras kan, ty 1:mo står där, att häraderna skola äga half allmenning hvartera: Det är så mycket sagdt; at Almänningh ligger nu på hwar sida om häradzsträngen, hwaraf följer at ingen By i stoor skog bör betiena sig af häradz Rören, utan Allmänning bör stöta där till. Därnäst förmähler samma Cap. at ifrån häradz strengen skal mätas Wäfvel drätt til nästa odalbyar, distancen skijfftas i 3 delar, däraf skall 2 delar wara warskogar och en tredje dehl Allmänning, hvilken ofelbart bör ligga näst häradzstrengen».

Upplands- och Västmannalagarnas bestämmelser skulle alltså ligga till grund för allmänningsrannsakningarna i Uppland.

Dessutom förnekas, att häraden hafva dominiun directum till allmänningarna utan endast ett »dominium utile» »till Skogens nyttjande till huusbehof».

Den 14 maj 1694 gafs därpå instruktion för skogskommissionen i Uppland. Och berättelse afgafs redan den 26 sept. s. å.