61
toiletten, skulle blifva en hel bouppteckningsförrättning, och så ljuf en sådan är i verkligheten, så ledsam är den att läsa om, ty den retar inbillningen för mycket, och inger bara förtrytelse, att man icke genast kan få företaga en sådan.
På en divan, hvarpå man icke kan upptäcka något så prosaiskt som trävirke, utan som är sammansatt af endast svällande dynor, mera elastiska än de gammalmodiga af ejderdun, emedan de äro stoppade med — luft, hvilar fröken Anna morgonklädd i hvitaste ”tartalan.”
Men det aldrahvitaste i hela rummet äro de båda nordpolerna, af tvenne halfklot, som titta fram ur de fina klädningsvecken, och bäfva af en fördold, ej underjordisk, utan öfverjordisk eld. Om hennes anletes hvita skönhet törs jag ej tala, ty jag blir solblind af glansen, när jag blott tänker att jag ser det.
”Hvarföre klappar mitt hjerta så oroligt?” frågade hon sig sjelf, och då hon kastade en blick inåt i sitt hjerta, och tyckte sig förnimma svaret, rodnade hon med högre färg, än någonsin förut.
”Men hvad är det för en ovanlig vällukt som sväfvar omkring mig?” frågade hon sig; ”det är ingen af de vällukter, som jag begagnar; den har kommit hit in på ett för mig oförklarligt sätt. Jag känner icke igen den; jag vet icke rätt hvad det är, men den har ett tycke af heliotrop; men den är så etheriskt ren, så himmelartad, så att jag icke vet, om jag skall kunna benämna den ens med ett så föga jordiskt namn, som heliotrop. Den vällukten är ändå af en blomma, som växer lågt nere på marken; men denna doft, som uppfyller min kammare, förefaller mig som om den vore af en blomma från det himmelska paradiset. Månne det är en engels atmospher? Ah! jag vet, jag anar, månne jag skall våga gissa?”
”Du, saliga Maria, som älskade honom, som han älskar än, dig behagade ju alltid, medan du lefde, att dofta af heliotrop, skulle det vara möjligt, att du på ett så angenämt sätt uppenbarar dig här för mig?”
”Ljufva väsende, jag såg dig aldrig, men man säger, att jag skall hafva tycke af dig; man säger, alt jag är din spegelbild, månne min spegelbild der borta är du?”
