Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/374

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
337
ISBERGENS STORLEK OCH TILLKOMST.

Norr ut i öppet farvatten mellan isberg den 9 augusti.
(Af A. Bloch, efter fotografi.)

Då vi träffade på ett lätt bestigligt isberg, begåfvo vi oss genast upp på det för att få utsikt öfver farvattnet. Dessa flytande ismassor taga sig redan imponerande ut nedifrån, när man ror vid deras fot; men det är dock ingenting mot det intryck man får af deras storlek, när man kommer upp på dem. Det som vi nu bestego var tämligen jämt och platt ofvanpå och bildade en hel högslätt. Dietrichson säger i sin dagbok, att man behöfde omkring en fjärdedels timme för att gå tvärs öfver den på det smalaste stället. Snön var hård, och sluttningarna skulle ha erbjudit de yppersta skidbackar. På sin högsta punkt låg det säkerligen mer än 70 m. öfver vattenytan. Erinrar man sig nu, att ett sådant isberg har sex till sju gånger så stor massa under vattnet, får man en tjocklek af minst 400 m. Lägges härtill en bredd af 1,000 m. eller mer, får man en föreställning om, hvad det är för slags flytande isklumpar — och af sådana finns det hundrade, ja tusende längs kusten. Endast utanför denna fjord lågo oöfverskådliga massor däraf. Uppe

Nansen.22