Adelsman tyga sig så godt/ som han bäst kan och förmå. Ty thet bör wara näst Gudfruchtigheeten/ Förnufft och Mandom/ Adels egentelige Prydning; Medh Klädning och Drächt/ wil thet ock hafwa sitt rätta Mått/ effter som Förmögenheeten och Tijden tillsäger. Är thet icke alle Tijder så kåsteligit medh Stickning/ Sijden och Sammet/ ther ligger stundom icke heller stoor Macht uppå/ först thet icke är gammalt och uthslitit/ uthan nytt/ reenligit och wäl skrurit; Och således wara klädd/ när man will dageligen låta see sig uthi Hoff/ eller för främmande Män/ när Konungar eller Förstar willa hålla något synnerligit Gästebudh/ så wil ther något meera wendas uppå.
Uthi thenna Books Begynnelse är försmält/ at effter månge kunna wara uthi lijka Ståndh/ doch uthi olijka Förmögenheet/ och therföre icke så myckit wara achtat/ hwad Ståndet kräfwer/ uthan mera hwad Ämpnen tillsäija. Så går nu fast uthöfwer thet Skedet/ först uthi then onödige och onyttige Prach/ som nu nyligen uthi Konung Erickz tijd/ och sedan/ som Främmande hijt till oss Swenske äre inkomne/ både med för myckit kosteligit Smycke/ dyr Klädebonad/ herlige/ ympnige och ståtelige Tillredelser medh Gästebud/ mångehanda slagz kräselige Rätter och Dricker/ dubble Måltijder och annat öfwerflödh/ som mera äre Förstligen än Adeligen. Ty thetta Rijkes arth och Lägenheet gifwer thet icke heller meth/ at
