antecknade/ at så snart man blifwer mint uppå någon Tingh/ hwad thet är/ som bör wara bestält/ så skal man strax ther medh brede widh komma ihug/ till hwad Nytta och Gagn man wil wända thet/ hurulunda thet bör wara giordt och uthrättat/ uppå hwad Tijdh thet beqwemligast skee kan; genom hwem/ och med hwad ämne eller genom hwars Förfordring/ medh minste Omaak och Bekostning thet kan komma uthi Werckit/ blifwa giordt och uthrättat.
Nu fölijer then förste Tänckie-skriften
Först och fremst skal man thet komma ihugh/ At som ingen Menniskia är skapat eller födder för sijn egen skuld/ uthan GUDHI till Loff och Ähra/ och andre Menniskior till Nytta och Gagn/ effter som förra berördt är. Så skal man ock ingen Dagh låta gå sigh förbij/ uthi hwilcken man icke hafwer tiänt GUDHI/ och sedan see till/ hwad thet menige Bäste/ Öfwerheeten eller FädernesLandet/ åth Hustru och Barn/ Hws-folck/ Förwanger/ och sedan andre serdeles nödtorfftige Menniskior kunna komma till gagn och gode. Ther näst kunna stå sine Huus och Heem wäl före medh allehanda Nödtorffter/ wäl upföda sin Barn och Huus-folck med Lärdom/ Tucht och goda Seder/ icke alltijd wara otåligh/ knorrigh och olåten/ ilskigh/ harm-gerig/ så at man icke gör sig till
