Sida:Pennskaftet 1926.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

14

fullt upp med hästar och stadsbud, som slåss om att göra det arbetet?

— Jo, men vår rörelse är fattig och impopulär hos dem, som ger donationer. Vad bryr sig de rika kvinnorna om rösträtt, och vad bryr de sig om att det finns tusentals av deras stackars medkvinnor, för vilka rösträtten skulle kunna bli ett medel till förvärvandet av rättvisa och bröd? Vi behöver sådana krafter, som inte begär varken timpenning eller foder, och dem är det hjärtskärande ont om. Ni skall tro mig om inte förr, när ni ser hur hänförda de blir, flickorna, när jag kommer dragande med er i triumf till Lästmakaregatan 6. Där ha vi rösträttsbyrån, tillade hon förklarande.

— Kan jag få arbeta ut mig? frågade Cecilia, som fått en idé.

— Ja visst, sade Ester Henning glatt, därtill finns enastående tillfällen inom vår rörelse. Jag skall visa er flera, som gjort det på överraskande kort tid.

— Tänk, jag tror ni förstår mig, sade Cecilia förvånad. Kanske jag skulle göra ett försök med villkor att ni inte fordrar det minsta intresse av mig och att jag får göra vanligt hjälpgummegöra utan att någon förklarar för mig vad det skall vara till För börjar man med det, då slutar jag. Jag skulle en gång ge språklektioner i K. F. U. K.…

Hon suckade.

— Vi skall inte fordra mer än en tydlig piktur av er, försäkrade Ester Henning, men skyll inte på