Alströmer: "Operan gafs på konungens födelsedag, och drottningen bekostade den. Hon har ock begåfvat alla hufvudpersonerna en reine. Baron Barnekow och herr Adlerbeth fingo hvar sin ring, fruarna Olin och Augusti hvar sin gulddosa, herr Karsten ett guldur, herr Stenborg ett guldetui, och herr Naumann fick gulddosor både af konungen och drottningen. Fruarna Dutillet och Soligny samt herr Gallodier fingo ock konvenabla presenter. — Karsten har en skön röst och vacker ställning, eklipserar Stenborg, hvars röst rättnu ej höres. Fru Olin spelte och sjöng med sin vanliga superiorité. Men musiken applåderades dock mest, och ropades till slut under ett fast oupphörligt klappande: à l'auteur de la musique! Herr Karl Stenborg kom därunder fram med den teatraliska lagern för att kasta den åt herr Naumann i orkestern, men denne afböjde sig den äran med en geste, som betydde, att den lagern tillhörde honom själf. — 'Amphion' är eljest hel och hållen ett förblommeradt lofkväde af vår nådige konungs lyckliga både egenskaper och regering." Ehrensvärd berättar om samma festliga tillfälle: "Operan blef tämligen väl gifven, dansen väl exequerad, den nye dansören Marcadet, som på en så stor teater första gången fick tillfälle visa sin capacité, dansade märkeligen väl. Gallodier hade utvalt sig en pas de deux uti le demi caractère, som ej är hans genre, och misslyckades. Sachsiske kapellmästaren Naumann, komponist af denna operans musique, hade sändt en ny aria, som för första gången uppfördes i stället för en ganska konstig, där endast riturnellen räckte en half timme att spela, innan arian
