middag med åtföljande galaspektakel på Bollhuset. En deltagare skildrar festen sålunda: "Den 20 november bestod Kongl. Maj:t magistraten och borgerskapets officerare den stora måltiden på Kongl. operahuset. Teatern var en salong på det präktigaste klädd, och borden för 200 personer dukade. 1,500 vaxljus eklärerade rummet. Uti logerna fick borgardamerna se sina herrar spisa. Riksmarskalken grefve Bonde var värd. Allt var kungligt och intet feltes, som kunde öka prakten. H. M. och hertiginnan med prinsessan gjorde den nåden, att de påhälsade det glada laget och drucko deras skål. Hela fasaden var åt Norrmalmstorg (Gustaf Adolfs torg) med lampor eklärerad, och vid portarna voro brinnande blomsterkrukor satta. Om aftonen var sedan en opera på Bollhuset, som spelades för det kongl. hofvet, gjord till detta tillfälle, lämpligt till borgerskapets beröm." Denna "opera" var ett af konungen skrifvet tillfällighetsstycke "Födelsedagen", som skildrar en fest i en rojalistiskt sinnad borgerlig familjekrets. Den slutade med tablåer, hvarvid den obelisk konungen ämnade uppföra till borgerskapets heder visades i den illuminerade trädgården, omgifven af marschaller och vaxljus. Såsom kontrast till dessa älskvärda människor införde konungen på scenen en högdragen, hjärtlös grefvinna, som, ehuru släkt med dem, ej vill kännas vid dessa borgerliga familjemedlemmar. I denna person hade författaren enligt många samtidas uppgifter karikerat den oppositionella grefvinnan Jeanna von Lantingshausen, gift med en systerson till Axel von Fersen, men hvars mor tillhörde de borgerliga kretsarna. Levertin har påpekat, att
