Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/220

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

216

hennes prästinna af fru Marcadet, Oden af den unge bassångaren Swartling och såsom Yngve debuterade den vackra Inga Åberg. Baletterna voro af Didelot den yngre. Han var född i Stockholm och undervisades i sin konst på Gustaf den tredjes bekostnad under flera år i Paris, hvarifrån han återkom till Stockholm 1786. Han begaf sig dock snart till London, där han vistades 1789, hvarom konungen skrifver till Armfelt i juli, att denne skall låta honom återkomma med det snaraste, ”på det jag må få det nöjet att se honom nästa vinter; ty jag förstår icke hvarför vi betala honom, när han dansar i London”. Emellertid lockade Noverre honom snart tillbaka till London, där han komponerade flera baletter, likaså i Lyon och slutligen i Paris. 1801 kom han trettiotre år gammal till S:t Petersburg, där han vann stora triumfer såsom dansör, trots sin oansenliga figur, sin stora näsa och sin fulhet. Han blef där balettmästare och pedagog samt uppfann sinnrika flygmaskiner för baletten. Puschkin har odödliggjort honom i sin ”Eugen Onegin”. ”Frigga” gjorde ingen lycka hos publiken. Den gick icke mer än fem gånger, och ett försök att ta upp den igen 1803 aflöpte än olyckligare. Schering Rosenhane skrifver till sin syster, att den nya operan står långt under konungens originalstycke. ”Viktigare än själfva Leopolds versifiering af stycket”, säger Oscar Levertin, ”är, att han under arbetet med detsamma säkerligen fick idén till sin stora tragedi öfver Oden eller asarnes utvandring, i hvilket han återupptog ännu en gång med större eftertryck och än skarpare voltairsk tendens den traditionella Odens-figuren”.