tillfället författade verser. Den 18 december hade konungen till klockan sju på aftonen låtit arrangera ett lysande galaspektakel på Kungliga teatern, hvarvid Glucks storslagna opera ”Armide” uppfördes. Salongen var anordnad som vanligt vid dylika festligheter, och de norska deputerade sutto i första radens fond. På de för excellenserna reserverade platserna syntes Oxenstierna, Brahe, Liljencrantz, Karl Adam Wachtmeister, Stedingk, von Engeström, von Fersen, Gyllenborg, Rosenblad, Adlercreutz, Mörner och Puke. Till vänster om de kungliga voro placerade excellensfruarna Brahe, Ruuth, Wachtmeister född Hall, Rosenblad, Stierneld, Adlercreutz, Lagerbring, Mörner och Puke. Frikostigt med biljetter voro utdelade till borgerskapets militär, magistrat och femtio äldsta. Dagen därpå var hufvudstaden rikt illuminerad, hvilken ståt de kungliga besågo i vagnar förspända med åtta hästar. De öfriga hofvagnarna drogos af trespann.
Det var gifvet, att en i politiskt hänseende så viktig tilldragelse som föreningen mellan den skandinaviska halföns bägge riken skulle firas äfven af teaterns sånggudinnor, och den 2 januari 1815 gafs för första gången ”Föreningen”, en tillfällighetspjäs med sång och dans i en akt, författad af teaterns chef, grefve Löwenhielm. Andre direktören, öfverste Nordforss, hade skrifvit orden till en hymn, och ur Johan Olof Wallins nyss utkomna skaldestycke ”Skandinavisk sång” förekom ett utdrag. Dessutom hade pjäsens författare af professor Nansen i Kristiania lånat en norsk visa, som sjöngs af en värmlandssoldat till musik af herr Schulz i Köpenhamn,
