ministrarna samt bänkar för de öfrigra stånden. För norska rikets deputerade voro äfven platser beredda. Läktarna voro prydda med alla landskapens vapen. Hyllningsprocessionen gick från slottsbacken förbi Logårdssidan af slottet och defilerade på en framför den utbyggda Lejonbacken anordnad trappa, beklädd med kronkläde. Svea artilleriregemente framför Dramatiska teatern, salutbatteriet på
Skeppsholmen och kanonjollarna på strömmen åstadkommo en lika imponerande salut som vid kröningen. Det särdeles vackra och ståtliga skådespelet belystes af en strålande sol, något som traditionen förmäler, att Karl Johan alltid kunde räkna på vid sina utfärder eller trupprevyer. Folkets jubel på gatorna var oerhördt. Man hurrade och skrek, och samma känslor lära ha gifvit sig luft vid de spektakler, som gåfvos krönings- och hyllningsdagarna, samt äfven vid dem, som på mellandagarna uppfördes.