Sida:Personne Svenska teatern 3.djvu/63

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
57

grund af ekonomiska förhållanden upplöstes 1832. Sarastro framställdes af den tyskfödde Karl August Stieler, hvilken, under det att han såsom student vistades i Leipzig, på grund af sin djupa, fylliga basröst uppmanades dels af Gustaf III:s broder, hertig Fredrik, dels också af teaterns dåvarande direktör, friherre Edelcrantz att taga anställning såsom operasångare i Stockholm, hvilket han slutligen gjorde. Emellertid saknade han alldeles anlag för skådespelaryrket och kunde därför föga användas på scenen. Den enda roll han med framgång utförde var Sarastro, i hvilken han genom sin utomordentliga stämma och sin värdiga hållning vann odeladt bifall. Han spelade den öfver tjugu gånger, innan han den 1 januari 1816 lämnade sin aktörsanställning. Såsom sångmästare både vid Operan och vid Musikaliska akademien var han fortfarande verksam till sin död 1822. Efter Stieler öfvertog Karl Preumayr rollen. Han var också född i Tyskland, men kunde aldrig öfvervinna sin förskräckliga brytning, hvilken spelade honom åtskilliga fula spratt. När prästen i den stora scenen i tredje akten, då fråga är om Taminos egenskaper, spörjer Sarastro: "Är han dygdig?" svarade Preumayr alltid: "Han er tuchtich", hvilket hvarje gång väckte fnissningar i salongen och inom teatern genast blef ett länge kvarlefvande ordstäf.

En sedermera såsom korsångare under många år verksam man, H. G. M., fick 1828 debutera såsom Sarastro. I våra dagar kan det förefalla otroligt, men ett faktum är, att en spjufver inom teatern narrade honom att i sitt stora tal till prästerna: "Ni, i Vishetens tempel invigde, de stora gudomligheterna Osiris'