Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/227

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
221

akt ”Födelsedagen”, hvartill Berwald arrangerade musiken, och som första gången gafs den 12 maj. Händelsen är förlagd till Skåne, och Hjortsberg spelade en gammal militär, som gifter bort sin dotter, Elise Lindström, med hennes älskade skånske husar, Per Sällström, i glädjen öfver att konungen åtnjutit den efterlängtade lyckan att få sluta en sonson i sina armar. Alla teaterns sujetter deltogo i representationen. Hans Wachtmeister berättar, att pjäsen slog an i hög grad, att många af kupletterna måste bisseras, och att äfven folksången sjöngs två gånger. Till förpjäs gafs ”Optimisten”, där Hjortsbergs replik ”jag älskas öfverallt” framkallade bravorop och applåder.

Annandag pingst uppfördes ånyo den Beskowska epilogen, denna gång efter ”Blykamrarne”. Representationen bevistades af konungen, drottningen, kronprinsen och prinsessan Sofia, hvilkas inträde i kungliga logen mellan första och andra akten af förpjäsen hälsades med folksångens afsjungande. Under epilogen mottogs hvarje uttryck, som hänsyftade på de kungliga personerna med högljudt bifall och måste ständigt upprepas. Efter slutet sjöngs ånyo af den fulltaliga publiken folksången med stor entusiasm. Den 17 maj hittade man på att efter ridåfallet skrika ”ridån upp!” för att få teaterpersonalen att deltaga i folksångens afsjungande.

Den 28 maj stängdes Kungliga teatern för att åter öppnas den 13 juni, då ett af de grannaste galaspektakel, som där någonsin varit gifna, blef uppfördt, hvarvid amfiteater och parterr voro öfverbyggda till en stor salong, där de kungliga personerna togo plats.